six months in LA

Jag minns när min syster åkte till USA för två år sedan och skulle bo i Santa Barbara. Jag minns även hur hon hade en resedagbok som jag tyckte så mycket om att läsa, för att se hur college livet verkligen var. Nu, när jag är den som bor här borta, fast i Santa Monica ville jag också att folk skulle kunna följa min resa. Sen att jag skulle ha nästan 100 besökare om dagen var inget jag hade planerat, dock kan jag tänka mig att mamma står för en hel del av alla dem!

Hur som helst, jag fick en mycket rolig och intressant kommentar här om dagen av någon anonym som var lite fundersam på en mer detaljerad bild av hur det är att bo här borta. 

Varför jag valde att flytta hit var något jag bestämde mig för en lång tid tillbaka. När jag var här första gången vid 10 års ålder blev jag förälskad i staden på en gång och sa "här ska jag bo när jag blir stor". När jag väl hade gått ut skolan var det inget snack om att det var hit jag vill åka och det stod mellan Santa Monica och Santa Barbara, då det är där de mesta studenterna bor. I och med att jag tycker om storstäder och fullt ös (!) valde jag helt enkelt Santa Monica, som också har nära till stranden, vilket är mitt andra hem. Under den tiden jag bestämde mig att åka hit, bodde redan två av mina kompisar här ett halvår tillbaka och vi bestämde oss för att flytta ihop. Som tur var hade dem ett par som bodde i en lägenhet men som skulle flytta och därför tog vi över deras hem här i Marina del rey, vilket ligger granne vid Venice, som jag älskar! Men boende som student är inget att oroa sig över, jag vet flera som åkte hit utan och som tom bodde på hotel första tiden innan dem hittat något riktigt ställe. 

Just nu är jag fri som en fågel och har gott om tid att verkligen njuta av LA utan att plugga, vilket jag annars gör på Santa Monica College, ett community college med många internationella studenter och en hel del svenska faktiskt. Egentligen borde det kanske inte vara så bra, men jag har lärt känna så många och dem som är svenska har man verkligen fått vänner som man kan fortsätta ha hemma i Sverige, så på så sätt är det bra. I och med att jag är skoltrött efter 12 år i grundskolan, valde jag mina kurser utifrån vad jag verklgen tycker är kul, vilket alla kan då det finns så mycket att välja mellan. Dans är något som jag alltid hållt på med och något jag verkligen brinner för, så därför blev det nummer ett och utöver det engelska och lite annat som jag tyckte verkade intressant. Ja, det kostar en del som internationell student att plugga, så välj därför något du tycker om så pengarna går till nytta! Sen är det inte så lätt heller, tyckte jag i alla fall, att under början av tiden tänka enbart på skolan när du för första gången flyttat hemmifrån och inte bara det utan till självaste Los Angeles, där du kan göra precis vad du vill och vara precis den du vill. Det är nog det jag tycker mest om med detta stället. Du kan göra och vara precis den du vill och det är ingen som dömer dig!

Sen kanske jag också ska nämna att jag tror inte att bo i LA är den samma upplevelsen för alla. Det blir vad du gör det till! Jag vet svenska som har kommit hit under ett år men som åkt hem efter bara halva tiden.. Bil är ju en prioritering som man får mycket användning av i den här staden. Där hade vi tur som kunde köpa en billigt. Sen har du jag också haft turen som har en syster som är på in i Hollywoods rampljus och fått följa med henne på premiärer, shopping och träffa alla möjlia häftiga människor. 

Ett halvår har gått och det är sex månader kvar tills jag ska flyga hem igen. Detta är min underbara tid i LA hittills och many more to come. Many, many more to come!